“Men dom har ju mustasch!”

Ensamkommande flyktingbarn. Barn som flyr och hittar till Sverige. Ett möte. Antingen med folk som begriper och tar sig tid. Att lyssna. Att försöka förstå en del av vad som har hänt, åtminstone en liten del.
Ett annat möte. “De har ju mustasch!”
En grupp. En skara. Inget lyssnande. Ingen tanke om att de är barn. En tanke om att barn är sisådär 5-9 år. Inte en tanke om att barn är man till man fyller 18 år. Ingen tanke om att de lagar man kräver alla ska följa – anger att barn är man tills man blir 18 år. Nehej. De själva kan strunta i lagens definitioner. Det är ju de där, de där med mustascherna som ska följa lagen. Själva vet de ju bäst. De har ju mustasch. Då kan de inte vara barn.

Varför blir man rädd för barn? Varför utgår man från att alla ljuger? Är det sig själv man utgår från?

Eller som en twittrare skrev; det är bra för sverigedemokrater att ha invandrare att skylla på för att dölja sin egen inkompetens,

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s