Späckad

..men glad. Om en timme avfärd till El Dorado. En flygplats. Inte en guldgruva. Hem till Lima. Det har flygplatsats lite väl mycket på sistone. Lima – Bogota – Medellin- Bogota- Lima- Buenos Aires – Sao Paulo – Brasilia – Lima – Bogota. På torsdag till Sverige på semester. Juli och augusti blir res roa. Baske mig. Bara något kort över nationaldagarna i slutet av juli.
Men det där rutandet av livet speglar sig också på semestern. Landar på Arlanda – tåg till Flen – bil till Stockholm – flyg till Luleå – hyrbil till Olkamangi – flyg till Stockholm – bil till Orust – tillbaka till Stockholm.
Ett liv i transport.

Advertisements

Vilken politiker skulle inte bli glad för 44% stöd?

Förtroendet för kungen rasar, men ligger fortfarande på höga 44%. En siffra som vilken politiker som helst skulle jubla för. Så i princip så sitter karln starkt på sin post. Ända spekuleras det om att dottern bör ta över, med tanken på att om henne finns inget att skvallra. Men om man nu tycker fadern betett sig omoraliskt – så skulle man ju då kunna tycka att dottern borde på något sätt ta avstånd från sin pappas beteende, lika som krav ställs på Silvia att tycka till offentligt om sin fars bakgrund.
Allt detta leder ju till det ofrånkomliga – att utsätta en familj för ständig granskning, att ärva ett jobb- leder till vetskapen om att en monarki bäst betraktas som en historisk företeelse- i en monter på ett museum.

Det tycker inte två kristdemokrater som kände sig enade när kronprinsessan gifte sig. Och de anklagar Tarja Hallonen för att vara färg- och historielös (Finland är det enda grannland som har president). Färglösa kan Skånberg och Enochsson själva vara. Se deras foton.

En omkullvält långtradare med cement…

…krånglar till det hela. Resan till flygplatsen går smidigt. Väntan på flygplatsen blir smidig. Men resan tillbaka till centrala Buenos Aires sker till stor del i grässlänten av motorvägen. Men det går. Bara 5 minuter försenade till http://tecnologiasi.org Och där flyter tekniken bra. Oväntat men lyckat. 600 videos av barn och ungdomar om säkerhet på internet och med mobiler. 9 länder. De tre bästa argentinska videon och de tre bästa latinamerikanska videona får pris. Uppfinningsrikt. Men det bästa är att videon till skillnad från förra året nu sprids på hemsidan och barn kan kommentera och lära sig av varandra. Så var det inte förra året. Då var det tävling och därmed slut.
Sedan kommer tre skolklasser och berättar hur de arbetar med säker användning av internet. Flickor är värst på att mobba varandra, säger de.
Palermo. Matt. Kött förstås.
I morgon Brasilia,

Attack från alla kanter

– Var är du ifrån? United States? Han uttalar det som det skrivs.
-Vi brukar spöa Colombia i fotboll, säger jag.
– Brasilien???? Du ser inte ut så.
Sverige. Det framkallar inga glädjetjut. Bara ett konstaterande. “Sverige”.
Sedan dras jag in i ett rum där det ligger en matta med en stege ritad på.
-Det här är våra rättigheter!
– Vilken rättighet är viktigast? frågar jag.
Två flickor – sisådär 9 -10 år – säger samstämt:
– Rätten till liv!

Nej, jag är inte på ett antiabortinstitut. Jag är i utkanterna av Medellin. Strax under det berg där barnen säger att man inte ska gå, inte för att det är ett brant berg utan för att man dödas där.
I Medellin är det i åldersgruppen 11-17 som antalet mördade ökar mest av alla åldersgrupper.
Barnen berättad om en elev i skolan som blev skjuten för han gick på fel gata. 3 gäng slåss om narkotikahandelsrevir. Är du från ett område och korsar fel område så riskerar du döden. Busschaufförerna får ge en slant när de passerar vissa korsningar – annars får de inte passera där nästa gång. En sorts skatt från gängen.
80% av polisen har anknytningar till ligorna. Så skydd från dem? Knappast. De deltar friskt i skjutandet när det gäng som betalar dem blir hotat av ett annat gäng.
Det är värre än någonsin i Medellin. Antalet mord ökar drastiskt. Allt på grind av ett maktvacuum som uppstod för 2 år sedan efter utlämnandet av en grupp paramilitärer till USA.
Så nu rustas det upp. Det samlas krafter. Det rekryteras ungdomar. De som är i riskzonen är de som inte går i skola. Så här är barnen. Ett aktivitetscenter- efter skolan eller före skolan.
– Hur kom du hit?
– Min mamma tog mig hit. Sade först att jag inte ville till dagis. Jag är ju 13 år – men det här är ju inte ett dagis.
Anfallen fortsätter. En vill visa sin piercade tunga. 3 andra vill visa en hip hop dans. En liten flicka vill bara kramas. En stammande pojke vill läsa upp hela sin uppsats om vad som är bra i hans kvarter. Det tar tid men det är bra skrivet. Och bra läst. Jag får inte gå förrän han har läst klart.
Medellin – en gryta, en välmående gryta med arga berg som bevakar grytan.

Ciudad Bolivar och Emo

Det är en del av Bogota. En stor del av Bogota. 2 miljoner invånare. Besöker 2 skolor som har fredsutbildning på schemat. Konfliktlösning, anti mobbning. Ja sånt där som det tjatas om skulle behövas i Sverige (och som säkert finns på sina håll i Sverige). Skillnaden är nog bara att det är färre elever i Sverige som har mödrar döende i aids, eller som sett sina pappor blivit skjutna på gårdsplanen eller knappat träffar sina mammor som arbetar från 5 i gryningen till 22 på kvällen för att få det hela att gå ihop och som är evigt tacksamma för att skolan ordnar både frukost och lunch.
Men ungdomarnas deltagande i fredsprojekten är densamma. Trots den skilda världen.
Antimobbning – vad gör ni? Jo, svarar en flicka, det är många som försöker mobba Emo:sarna. De är känsliga och emotionella och därför blir de lätt offer för mobbare. Hon fortsätter, vi går emellan och avbryter. Man ska inte behöva bli mobbad bara för att man väljer att visa känslor.

Det skulle ha blivit mexikanskt

..och spännande. El museo de la tequila. Men en måndag. Då är museer stängda. Halvvilsen vandring. Zona T. Angus. Kött. Segt kött. Förvirrad kypare. Också börjar vi backa bandet.
– När jag mötte intervjupanelen där du var med och var klädd i en slimmad snygg svart kostym, så trodde jag du var en innehållslös snobb men det vet jag nu att du inte är.
Jag tror att jag är hedrad.
Själv klagade jag över hans handen-på-hjärtat hälsning. Vadå kyrklig?
Men det var indonesiskt.

En sån där helvetesflygning

Avianca. Planet lyfter i tid men det är allt. Aha- en massa nya filmer. Buitiful! Glad för att få se den filmen men inte en endaste film fungerar i systemet. Ok, mat då? Nope – en trerummare flygning utan en endaste matbit. Men sprit har de. Och turbulens. Kinesen bredvid mig får att nervöst utbrott när det killar som mest i maggropen.
Bogota nu.