Inkräktare i trädgården och möte med en skumslickande amerikanska

6FA3F33B-9E93-4337-9326-8D193739F1CEIgår hittade jag en inkräktare i trädgården. Den hade placerat sig i klykan på avocadoträdet. En orkidé. Hur länge den har inkräktat vet jag inte – men den sker ut att må bra och trivas på sin ockuperande plats.

Annars händer det inte så mycket nytt. Jo – ett kafé har öppnat i storskogen där hunden och jag sniffar på buskar.

Idag satt en amerikanska där. Hon hyr hus och rustar upp dom och hyr dem vidare. Hon arbetar också med krisbearbetning för stat och kommuner.  Där har hon mycket jobb och har lyckats med att få oppositionsledaren att skjuta upp sin självutnämnda installation som ”president”. Säger hon.  Hon vill veta var min fru är. Jag har ingen svarar jag och hon ser nöjd ut och slickar i sig skummet från sin kaipouchinou (hennes uttal).  Hon vill veta allt om Arman -”you are such a beautiful dog!” Arman fnyser, för det vet han redan.

Sedan börjar vi prata illa om Trump. Hennes familj har röstat på honom, för ”de är från Maryland”. 

 

 

Advertisements

Nairobiansk jul

7B9CCAB6-0148-4705-9270-8B0F5B78E0FD

Julfrid. Köerna i trafiken och i butikerna har lämnat stan. De har flyttat till Mombasa (dit det inte finns en endaste ledig tågbiljett före 21a januari). Vägarna ut från stan fylls. Vägarna in mot stan töms. Hem till Byn.

Så julfrid i Nairobi. Den tömda staden. Den gröna staden. Den lugna staden. (Det trodde jag aldrig att jag skulle skriva om Nairobi….)

Det enda som spökar är politiken. Oppositionsledaren har ännu inte gett upp tanken om att utropa sig till ”folkets president”. Men han sköt upp det hela från den tänkta dagen 12 december. Ambassadörer tjatar på honom om att ge upp. Men folket nära honom tjatar om att gå på.

Landsförräderi!” – ropar de regeringstrogna.

Spel för galleriet. Tänker jag.

Men än är det lugnt.

De ständiga basarerna laddar upp för nästa år. Täck en gräsmatta med halm. Upp med bås. Väskor, Väskor. Väskor. Tyska korvar. Öltält. Damer i gummistövlar. Hund med gul scarf. Lotterier. Berusade brittiskor.

556AFC98-CAB2-4FFC-AF77-8B0A278CD30D

Och hunden är jultvättad. En kamp i en dusch. Men det är ju jul.

Världsmästare i harmoni

twins

Det var bara i mänsklig närhet som harmonin fanns. I ensamhet vara det bara sorgset ylande.

Det var Lima.

Nu ett år i Nairobi. Hundliv kan inte bli bättre. Människoväckning kvart över sex på morgonen. Sko i ansiktet.

Ut i trädgården. Nosen ner i backen. Snabbspolning av trädgården.

Hundliv kan inte bli bättre. Finns det inte en  vaktman så finns en allt-i- allo. Sällskap hela dagen. En sängfotända på natten. En katt att jaga. Ibisfåglar att jaga ännu mer.

Lektion lärd. En hund ska inte bo i lägenhet. En hund ska ha människor och buskar.

Jag kan förstå alla som skaffar hund i Nairobi. Jag har däremot svårt att förstå de som skaffar hund och sedan kommer på att de ska flytta och kan inte ta hunden med sig. Ska man leva så så kan man ta sig till hundskyddsgården och kasta bollar där på lördagarna.

Ungefär så.

Vilket hundliv…..

Det börjar kvart i sex varje morgon.
Arman lyfter upp huvudet. Tittar mot fönstret som vetter mot infarten. Morrar hotfullt. Djupt ner i strupen. En varning.

20140723-081521-29721290.jpg
Men sedan är dagen lugn.
Det är vaktombytet som han morrar för.
Dagvakten är favoriten.
Nattvakten betraktar han med skepticism.
Skillnaden är enkel.
Nattvakten spelar inte fotboll med honom.

20140723-081906-29946527.jpg
Annat var det i Lima.
Ett ständigt väntande vid dörren.
-“När kommer de hem?”
Här är alltid någon hemma.
Rutinen är enkel.
1. Morra hotfullt 0545.
2. Ut i trädgården 0645 – full fart efter några fåglar sedan försvinner han längst bort i trädgården – till sin “toalett”.
3. In i vaktbåset 0710 med fullviftande svans för att hälsa dagvakten Jackson välkommen.
4. Upp med tassarna på köksbänken 0720 med ett glatt skall. Trädgårdsmästaren/allt-i-allot Victor har kommit. Ut och hälsa på honom och försöka dra vattenslangen från honom så biltvätten blir blötare.
5. 0730 rusning mot grinden då hemhjälpen Molly kommer.
Och så är det full koll på flocken.

Så fort någon rör sig o flocken så rusar Arman efter.
Jag tror han tror att hans uppgift är att hålla koll på oss.
Speciellt på dem som vistas utomhus.

Detta hundliv är bra mycket bättre än ett väntandes hundliv vid en ytterdörr i Lima.
Sens moral; Lycklig hund – lycklig husse!

Guden Thots reinkarnation

Ibisfågel trodde man var en reinkarnation av guden Thots i det forna Egypten.
Nu har Thots slutat existera.

Ibisfågeln är en skränande fågel.
Jaaaaaaa. Jaaaaaaa vrålas natt och dag.
2 reinkarnationer av Thots har vandrat runt på gräsmattan.

Sedan kom Arman.
Vild jakt.
I förra veckan hade han en reinkarnerad fjäder i munnen.
Igår en hel reinkarnation.
Vild jakt vid staketet.
In i en taggtrådsrulle.
Reinkarnationen först.
Arman efter.
Arman blöder.
Reinkarnationen dör.
Vem vann?
Idag går Arman runt med bandage på tassarna.
Reinkarnationen ligger i en sopsäck.
Hejdå Thots.

Klorofyllchockad hund

I Lima sveper en grå sand ner över staden från de omgivande bergen. Fuktigheten gör att dammen binds fast.
På allt.
Bristen på regn gör att den gråa hinnan aldrig försvinner.
Grått damm överallt.

Efter 40 timmars resa – eller egentligen mer… Arman hämtades 0700 Perutid för att vägas, förtullas, veterinäreras, packas in på flyget. 11 timmar senare lyfte planet. Landade 12 timmar senare. Väntan på hundhotell i Amsterdam i 20 timmar. 8 timmars flygresa. 3 1/2 timmes tull och veterinärinspektion i Nairobi.
Så det är inte 40 timmars resa. Det är 51…. och en halv.

Jag förstår varför han kissade i 3 minuter när han kom hem.

Men nu det där med det gråa och det gröna.
I morse vaknade jag av att Arman stod med tassarna mot fönsterbrädan och tittade ut mot trädgården. I flera minuter.
Vi kom hem efter 0100 i natt så då såg han bara mörker.
Nu såg han det gröna – det väldigt gröna.

Jag släppte ut honom.
Han kissade i 3 minuter.
Och sprang. Sprang.
Och springer fortfarande.
Det skulle jag inte göra efter en 51 timmars resa.
Jag skulle sova.