Man behöver inte gå på gatorna och man kan hyra en tempeldansare

 

image

Det är bra. För det är ont om övergångsställen.

Man går på broar mellan tågstationerna.

Men det underlättar inte. Här går man långsamt. Man äter en soppa. Eller sörplar på en juice. Eller kollar Facebook – medan man långsamt vandrar fram. I zickzack.

D991556B-08DB-4310-BD44-48DF3AF76790

Däremot så dansar man inte vid templen. Det är man för blyg för. Så man hyr en dansare. Det förvånar mig – att sörpla i sig en soppa medan man går på gatan går bra. Men att dansa för gudarna går inte bra. Där kommer blygseln in.

I går såg jag tusentals Buddhafigurer. Tre tempel-dagen. En guld Buddha, En halvsovande Buddha. Och så det där templet där två ouppfostrade amerikaner fotograferade sina bleka bakdelar och blev förstås arresterade och utvisade. (Rätt åt dom!)

Kanalutflykt. Ett måste. Alla kanaliserar när de är här. Långa båtar med lastbilsmotorer som studsar fram.

Förfallna hus, Snygga hus. Noterar ett hotell vid kanalen – ett kanske-bo-där-nästa-gång-hotell.

Så tredje B:n. Bra B.

Barcelona vinner. Bästa B-staden. Berlin förlorar. Hemsk B-stad. Bangkok kommer god tvåa.

Advertisements

I väntans tider…..

tidningar.jpg

Så är det dags igen. Högsta domstolen ska avgöra om valet 26 oktober var lagligt eller inte. Klockan 10.00 ska domen börja läsas upp. Och det blir reaktioner från bägge politiska läger – glädje eller ilska. Oavsett resultatet.

Men jag tror inte att domstolens utlåtande kommer att hetta upp situationen. Ty;

  1. Det var inte oppositionen som gick till domstolen utan 2 individer.
  2. Oppositionen har redan sin taktik klar > motstånd.
  3. Varför bråka över ett val som de bojkottade?

Men ändå – helgen var stökig. Spänt läge. 5 dödade säger media. 16 dödade säger oppositionen. Om detta handlar om politisk kriminalitet eller “vanlig” kriminalitet är svårt att veta.

Det som går att veta är att Kenya har långt kvar innan normaliteten återvänder.

Uppdatering;

Högsta domstolen beslutade att valresultatet är giltigt. Så då har Kenya en president. Som svärs in nästa tisdag.

Jag är ett värdelöst vittne

8C3D069B-8A50-424A-BA3F-6F9C67086C7B

Alla grannar är alerta. 6 pistolskott 4 kvarter bort. Ett hus där larmet går. Jag hör inget. Frågar dagvakten.

-”Ja, jag hörde flera skott för någon minut sedan!”

Jag måste något göra något åt min hörsel. Eller brist på hörsel.

Men de hörande grannarna agerar. Säkerhetsbil kollar upp vad som hänt.

DFBF82FA-68B5-4C1E-B33D-46FF5C8A1A46

Det är en bit bort. 4 kvarter. Det är nog därför jag inte hörde. Fast alla andra hör.

Uppdatering;

Polisen sköt  en som de kallade ”suspect”  och som de hade förföljt. 

Uppdatering 2;

Tjuvarna trodde uppenbarligen inte på karma. De hade stulit penninggåveboxen från det buddhistiska templet…..

 

 

Och just när det verkade vara lugnare än på länge…..

DOxdtNtX0AI4S9v

… så brinner det. Administrationsbyggnaden på Kenyatta university i brand i går kväll.

23518973_10155979542519695_2046584200051215520_n

Stenkastning på bilar på motorvägen söder om stan.

Lastbil satt i brand.

23561465_10155979542659695_1871469084243070669_n

Gikombamarknaden i brand.

Om allt detta beror på att oppositionsledaren …. förlåt nuförtiden motståndsrörelseledaren Odinga landar kl 10.00 på Jomo Kenyatta international Airport efter sin rundresa till USA, Storbritannien och Tyskland.

Och förhoppningsvis lärde han sig av de tre staterna där politiken gått i nån sorts baklås – att motståndsrörelse inte är en bra rörelse. Motståndet under omvalet var helt felaktigt. Det är ok att bojkotta ett val. Det är ens rättighet – men att hindra andra från att rösta är inte en demokratisk rättighet.

Så nu landar han om en halvtimme. Polisen har utfärdat demonstrationsförbud på flygplatsen. Oppositionen…. förlåt – motståndsrörelsen vill möta Odinga. De får inte göra det. Så det demonstrerades i går kväll. 2 hetlevrade parlamentariker häktades.

Och det hettade till. Universitet, lastbil och marknad i brand. Oklart dock om marknadsbranden har med detta att göra – men kravallerna på motorvägen har definitivt med häktandet av oppositionspolitkerna att göra.

Och nu är det tätt med polis på flygplatsen. Tätt med polis i det planerade demonstrationsområdet Kibera. Min kollega såg vattenkanonlastbilar på väg mot Kibera på hennes väg till jobbet i morse.

23621733_10155987282829515_1632056392162078589_n

Och de som inte är på plats för att möta Odinga på flygplatsen – ägnar sig åt att kasta stenar på bilar efter Airport North road. Just nu. I skrivande stund.

På måndag ska högsta domstolen besluta om valet 26 oktober  var legalt.

Så mer protester att vänta.

Sablar.

Resumé

 

Men jag blinkade ju med helljusen!!!

bild7

-“Vad kommer du inte att sakna från Kenya?” Lätt fråga att besvara.

Trafiken.

Mellan 3000 och 13000 personer dör i trafiken årligen i Kenya. En tre timmars bilfärd från Nakuru till Nairobi förklarar hur detta är möjligt. 155 km på helspänn.

De kommer blinkandes. Omkörandes. Lurpassandes bakom lastbilar. De där som tror sig kunna köra om men som inte kan det. Men gör det ändå. De blinkar ju med helljusen så mötande trafik ska  ge dem plats. Det är de nya stora Prado- och Landcruiserbilarna. Det är de gamla slitna minibussarna. Matatus.

(På spanska får matatus en annan innebörd – men en riktig innebörd.

Mata …= döda.)

Men det är de som ligger bakom de flesta olyckor. Jagandes antal passagerare de kan köra/kilometer.

Plats för skämt;  En präst dog och knackade på St Pers port. Framför honom i kön stod en matatuchaufför. St Per släppte in honom direkt men krävde att prästen skulle genomgå ett test.

-“Vafalls????” sade prästen.

-“Jo, du får folk att be en gång i veckan medan matatuchauffören får folk att be 50 gånger om dagen!”

Så är det. Hjärtat i alla halsgropar när de kommer farandes. Genvägar. Dikesomkärningar. Allt för att komma fram.

Jag först.

bil6

Och så de som kör utan att tänka sig för. Som denna långtradare med extra stor tank som inte mätte fordonets höjd innan han – alltid en han – for iväg på sin färd. Färd fram till en bro.

Fast.

Trafiken hade ju kunnat ta sig fram med lite blixtlåsturordning i den andra filen. Ja. En stund. Men alla skulle in i den filen. Stopp i trafiken.

Men köra fram genom sidan av vägen. Ja. En stund. Tills en lastbil fastnade där. Stopp i trafiken.

 

Alla ska framåt. Alla fastnar i alla. Men se – det finns ju ett dike på andra sidan – vi kör där. En ny kö bildas.

bil3

Alla kommer på samma idé samtidigt. Men det flyter på någotsånär. Tills den gråa bilen tycker sig ha rätten att köra om alla köande bilar. Han ler. Mumsar på en majskolv. Smart körning. Tycker han.

bil5

Det tar stopp. Jag ler. Genväg är senväg. Skaplig buckla på dörren när bilen ska krängas loss.

Nu orsakade detta kaos inga skadade. Men mentaliteten omkring kaoset förklarar varför trafiken är så farlig.

Jag först.

Jag ska fram.

Till varje pris.

Vägen till kvinnans hjärta går inte genom husbyggen

D282B3C6-D9C6-4360-A302-96D0248A2143

Över ängarna. Genom allén. “Plocka inte blommorna!” Och så är man framme.

Ett slott.

Men det började inte så. Det slutade så.  Det började såhär;

BBB86DCE-B29A-40A3-AE05-C57267B3055D

Men fästmön var inte nöjd. Inte det minsta.

Det liknar en hundkoja...  tyckte hon.

Så det var bara att bygga nästa hus.

Det är för litet ….. klagade hon. (Hon var från Österrike och det kanske förklarar det hela)

Så han byggde ett 52-rums slott.

Det ser ut som ett stall …… konstaterade hon. Så han flyttade in 1954 – helt ensam och dog 4 år senare. Helt ensam.

Förutom allt tjänstefolk …….

Så Maurice Egerton som fick en bit mark i Kenya tack vare att han hade varit militär blev en byggare. En byggare som efter alla avvisningar av österrikiskan förbjöd både kvinnor och hundar att vistas på området. Kvinnor av uppenbara skäl – men även hundar för att österrikiskan jämförde det första huset med en “hundkoja“.

Så det blev till att spela piano ensam.

Nu är slottet tomt. Förutom dess två innevånare – långväga gäster från Peru.

2A7EB44A-B885-4DA7-A9E1-2B8C63D78BF8

Jag tycker synd om karln. Här byggde och byggde han – eller ja 100 indier anställdes för att bygga. Det blev barnkammare. Det blev sovrum med 2 (!) tvättställ för österrikiskan. Men det bidde inget.

Och karln dog. Och huset plundrades.

E9082BC2-2D1D-41DD-8AB1-D2BA3756B4D3

Men plundrarna lämnade kvar sifonen och vevmixern. Det hade nog varit de två saker jag hade plundrat.

Och nu står slottet tomt. En guide sitter vid ett fönster och väntar på besök. De två lamadjuren betar gräs och jagar enstaka turister. Men på helgerna minsann – då vankas det bröllop. I slottet där kvinnor förbjöds………Men det struntar bröllopsparen i.

Och så blev det rätt illa…

97DFD8C1-EE02-4224-BC6D-CD370B0D383E

Men det var 5,5 km bort. 10,5 om jag skulle få för mig att köra bil dit. Det gör jag inte.

Området Congo i Kawangware blev illa ansatt igår. Unga män med machetes tillhörandes olika gäng hatandes varandra p g a politik – men det gemensamma intresset av att bränna, förstöra, misshandla och plundra – stötte samman i går eftermiddag och kväll. Oklart hur många som  dödades – tidningar uppger 3 dödade och många skadade.

Vem som anföll vem – om det råder olika versioner beroende på om man stödjer presidenten eller oppositionen. Det tydliga dock är alla oskyldiga som kom i kläm. Butiker plundrade. Hus nerbrända. Dörrar insparkade.

Allt detta på ytan i politikens namn – men på djupet ren banditverksamhet i form av stölder och plundring. Låtsad ansvarslöshet när man är en i ett gäng på 100 som löper amok. Uppeggade av att synas. Av att vara farlig.

5,5 kilometer bort. Men en annan värld. Här hör jag grannens får, fågelkvitter och vaktmannens radio. Där 5,5 kilometer bort är det helt andra ljud.

Uppföljning;

Och så är det precis som en vanlig lördag. Lite trafik. Iväg till Nationalmuseet för att försöka förklara Kenya åt en besökare från Mexiko. Jag vet inte om hon blir visare – men det är en lugn terass efteråt med utsikt över centrala staden och det susar i löven och det hörs lite svagt bilbrus. Under tiden står kvinnor med småbutiker i askan från sina nerbrunna egendomar.

2BE7AB44-82AB-4B4D-954C-A06A046EB12AI morse fick jag Huevos Rancheros till frukost. Nästan som min första frukost i Mexiko 2 februari 1990 när jag flyttade dit. Jag minns att jag svalde och flämtade för jag tyckte tomatsåsen var stark. Jag minns att jag duschade med knipstängd mun för det var ju farligt med duschvatten. Det var februari 1990.

Idag oroar jag mig för andra saker.