Späckad

..men glad. Om en timme avfärd till El Dorado. En flygplats. Inte en guldgruva. Hem till Lima. Det har flygplatsats lite väl mycket på sistone. Lima – Bogota – Medellin- Bogota- Lima- Buenos Aires – Sao Paulo – Brasilia – Lima – Bogota. På torsdag till Sverige på semester. Juli och augusti blir res roa. Baske mig. Bara något kort över nationaldagarna i slutet av juli.
Men det där rutandet av livet speglar sig också på semestern. Landar på Arlanda – tåg till Flen – bil till Stockholm – flyg till Luleå – hyrbil till Olkamangi – flyg till Stockholm – bil till Orust – tillbaka till Stockholm.
Ett liv i transport.

Ciudad Bolivar och Emo

Det är en del av Bogota. En stor del av Bogota. 2 miljoner invånare. Besöker 2 skolor som har fredsutbildning på schemat. Konfliktlösning, anti mobbning. Ja sånt där som det tjatas om skulle behövas i Sverige (och som säkert finns på sina håll i Sverige). Skillnaden är nog bara att det är färre elever i Sverige som har mödrar döende i aids, eller som sett sina pappor blivit skjutna på gårdsplanen eller knappat träffar sina mammor som arbetar från 5 i gryningen till 22 på kvällen för att få det hela att gå ihop och som är evigt tacksamma för att skolan ordnar både frukost och lunch.
Men ungdomarnas deltagande i fredsprojekten är densamma. Trots den skilda världen.
Antimobbning – vad gör ni? Jo, svarar en flicka, det är många som försöker mobba Emo:sarna. De är känsliga och emotionella och därför blir de lätt offer för mobbare. Hon fortsätter, vi går emellan och avbryter. Man ska inte behöva bli mobbad bara för att man väljer att visa känslor.

Det skulle ha blivit mexikanskt

..och spännande. El museo de la tequila. Men en måndag. Då är museer stängda. Halvvilsen vandring. Zona T. Angus. Kött. Segt kött. Förvirrad kypare. Också börjar vi backa bandet.
– När jag mötte intervjupanelen där du var med och var klädd i en slimmad snygg svart kostym, så trodde jag du var en innehållslös snobb men det vet jag nu att du inte är.
Jag tror att jag är hedrad.
Själv klagade jag över hans handen-på-hjärtat hälsning. Vadå kyrklig?
Men det var indonesiskt.