Smart gjort – Kenya Airways!

IMG_0967-”I haven’t seen you in a long time!”
Väskinplastaren hälsar glatt. Han kommer att väva in min resväska i 5 meter gladpack. Det stjäls utav attan på Jomo Kenyatta International Airport.
Jag känner mig nöjd. Jag kan ju inte resa så mycket eftersom Väskinplastaren har saknat mig. Passkontrollanten däremot nöjer sig med
-:”Four fingers please!”
Det är mina fingeravtryck han vill åt. Han får dem.
Nairobi flygplats. Hårdkokta ägg och långsamma säkerhetsköer. Eftertänksamma avplockningar av livremmar och nyckelknippor. Långsam eftertanke. Kan det tänkas finnas mer metall någonstans i en ficka som man aldrig har stoppat handen i?
Själv har jag placerat all metall och elektronik i väskan redan i rulltrappan. Men det har jag inte mycket för eftersom köbildarna tror sig ha metall någonstans i ett ställe där någon kan ha placerat metall i. Dem.
Kenya Airways nya – nåja relativt nya – Dreamliner luktar surt. Obestämbart surt. Sätena är flammiga av resenärsspill. Det är en 8 timmars plåga. Hostande till vänster och barnsparkar bakifrån.
Men den italienska filmen om pappan som vill uppfostra sina vuxna barn men som själv blir uppfostrad samtidigt dödar 2 timmar av flygtiden.

Men – denna nya Dreamliner har toalettsitsen och ringar som inte går att placera i upplyft läge. De ramlar ner! Perfekt – det gör att alla måste sitta och kissa. Inget spill här inte. Ett torrt toalettgolv som resultat. Fantastiskt!

Dessutom är det kolsvart inne på toaletten om man inte låser dörren. Inte ett halvmörker som på andra plan. Det hindrar dock inte dem som inte hittar ljusknappen – som inte finns – att sitta ner (stå går ju inte) med halvöppen dörr.

Alltså ska man inte välja sittplatser närmast toaletterna.
Schiphol är varmt. Trångt. Köigt. En genomrusning. Svettig framme vid gaten. Planet är försenat 30 minuter. Eftersvettning.

KLM är snäll mot kycklingarna står det på smörgåsboxen. Jag äter upp kycklingköttet. Jag är inte snäll.

Stockholm ler. Solen skiner.  Jag är framme.

Valfläsk

10338737_10152258710512530_4367809162983363806_n

-“Jag ska sänka hyrorna!”

-“Du menar att du ska se till att bostadsbidragen höjs?”

-“Nej! Hyrorna ska sänkas!

Det är valkampanj. Staden är fylld av valaffischer. Men det saknas något.  Det är en photoshoppad kandidat – oftast en man. Stilig kostym. Två fingrar som håller upp hakan. en funderande pose. Här är en kandidat som kan tänka. Men det saknas något.

Löften.

Vallöften.

sands1

Jag kör förbi valaffisch efter valaffisch. Det närmaste ett löfte jag kommer är;

Experienced leader (som om valet skulle utspelas på LinkedIn)

och

A man you can trust 

Men inga löften. Jag frågar kollegorna varför staden är fylld av photoshoppade porträtt som bara stirrar på dig och försöker se tillförlitliga ut. Var är alla löften?

Johodu, blir svaret. På valmöten. Där är det löftestävling. Matpriserna ska ner. Hyrorna ska ner. Även de hyror som politiker inte kan styra över. Allt ska bli billigare. Där är det löftesinflation.

10300116_10152258723257530_5165306608222873697_n

Under tiden växer majsen.

Men det lutar mot att årets val i Kenya blir bra mycket lugnare än valet 2007. Då var jag instängd i 2 dagar  och försökte vara poet;

200 doda.
Stangda butiker.
Branda butiker.
Branda kyrkor.
Branda hus.
Tom stad.
Till flygplatsen pa 15 minuter.
Tomma gator.
Inga civila bilar i city.
Men tyst.
Lugnt.
Pa ytan.
Hem fran Malindi.
Kenya i lagor.

Ur skogen kom tanterna vällandes

IMG_2809De hade likadana förkläden. Hope Group hette de. Och de hade ett uppdrag.

Plantera träd. De hade redan planterat skogar men nu ville de plantera ett hundratal träd till. Och där skulle vi hjälpa till. Ner på knä och skyffla jord med händerna ner i gropen där barrträden skulle bo.

Detta skyfflande skedde en timme utanför Nairobi. På kanten av Rift Valley som ligger där som ett lapptäcke och frodas under solen.

IMG_2811Överstebondinnan Rose hade fruktträd i massor på sina 15 hektar. Trädtomater, passionsfrukt, päron.

5432F23B-2613-4E52-8A6C-9CD6E405628COch en hund.

Starka damer. Rose sade sig ha planterat träd sedan hon var barn.

Jag frågade alla samlade om det fanns någon av de 40 tal som fanns på plats som planterat sitt första träd någonsin idag. En räckte upp handen, En stadsbo från universitetet.

10C9D86F-85C1-4622-98EC-F0553A4F6237Det blev inköp av kommande julgranar … nåja julbarrträd … till kontore. Bussen blev grön.

Detta gör vi varje år – påminner oss själva om miljön. Träd planteras. Carbonfootprint beräknas. Löften ges. Löften hålls.

IMG_2817Och en fet äcklig pizza blev beskådad.

Läser jobbansökningar och måste ta en vända i trädgården för att lugna ner mig

 

iphone15 004

I går var en helgdag – Madaraka day. Dagens klämdag sitter jag hemma framför datorn och går igenom ca 100 ansökningar för en ledig tjänst. Ytterligare ett 100-tal ansökningar har fått svaret att de är diskvalificerade.

Så fort vi annonserar att vi har en ledig tjänst – så ramlar de in; ansökningarna som är kopior av tidigare ansökningar. Ibland har inte ens tjänsten de söker ändrats. Ibland är följebrevet adresserat till någon helt annan.  Så för att undvika copy+paste ansökningarna så ber vi kandidaterna fylla i en ansökningsformulär där de svarar på våra kravspecifikationer. Inget krångelformulär – utan 7 raka frågor som ska ha svar.

Och hälften av ansökningarna har struntat i formuläret. Diskade. Det märkliga är att bara ett fåtal protesterar – och skickar in en komplettering. Max 5%.

Så – vad handlar detta om?

Jo, skickar man 100 ansökningar så kanske man får ett jobb. Mängden ökar möjligheten för lyckad process. Tror man.

Och vad gör jag? Jo, tittar på meriter och erfarenhet – men framförallt på hur mycket energi som har lagts ner på ansökan. Mannen som fyllt i formuläret med “See my CV” i varje ruta kommer inte att kallas till intervju. Kvinnan som kallar oss för “Esteemed company” kommer inte heller att kallas.

Sen undrar jag lite över det där med att beskriva sig själv i tredje person. Men det diskvalificerar inte. Det bara får mig att höja ena ögonbrynet.

Om man tittar på antalet studenter som utexamineras från universiteten i Kenya – och antalet  tjänster med kontrakt som skapas  – så är det bara 20% av de studerande som kan få kontraktsanställningar. Därav fenomenet med “sök allt som rör sig“.

Jag svarar alla som diskvalificeras – försöker förklara var bristen i deras ansökan finns. Jag svarar alla som skickar samma ansökan till 10 adressater – försöker säga att det nog inte är så smart. Jag svara alla som missar sista ansökningsdag – och som samtidigt säger att de är noggranna och aldrig missar en deadline. För det gör de ju.

Men jag njuter också av alla välformulerade ansökningar.

Nästan självständig

IMG_2765När jag lämnar kontoret frågar jag ;- “Vad är det jag ska fira i morgon? Är det självständighet – men den firas väl i December?”

Jag får inget riktigt svar. Lite skratt. Madaraka Day 1 juni. Helgdag. I Kenya.

Jo –  självstyre är vad som firas idag. Och självständighet 12 December. Kenya blev republik 12 december 1963 men självstyre från britterna kom först 6 månader senare – 1 juni 1964.

Då vet jag vad jag fira idag. Självstyre.

Grattis Kenya.

Under tiden väntar Sverige på SCBs stora väljarundersökning. Hur går det för moderaterna? Men Novus undersökning idag som handlar om vilka partier som borde sitta i regering –  C och M med 47% vardera. Men 27% tycker att SD borde sitta i en regering. Det är väl de 18% som vill rösta på SD om det vore val och så en del moderater. Men ändå – alltså var fjärde svensk tycker att SD borde vara med och regera. Så långt har normaliseringen av det partiet gått. “Ett parti som alla andra” – knappast.

^^^^^^^

Tillägg; Kinberg Batra blir kvar. 18.1% i SCB mätningen. Björklund haltar mer i sin position. Knappast så han kan vara lugn med sitt självstyre. Och MP 4,5% – mitt råd; peta Fridolin och stärk Lövins position.

Och så blev de 5 … eller Det är mycket enklare med svensk politik

5styckenTidigare var de 4 partiledare i oppositionskoalitionen NASA. De har förhandlat och förhandlat om vem av de 4 som skulle bli oppositionens presidentkandidat inför valet i augusti. De har inte kommit överens. 28 maj måste de ha bestämt sig.

De fortsätter förhandla. Alla 4 känner sig kallade.

Och nu dyker en 5e kandidat upp. Som också vill bli presidentkandidat.  En 5e äldre man.

-“Vad skiljer dom åt?” frågar jag kollegorna.

-“Inget…” är svaret.

-“Men om man skulle rada upp dom från vänsterradikal till högerkonservativ?”

-“Nej. Så är det inte. Det är stamtillhörighet det handlar om.”

Uppenbarligen fanns det en vänster -höger skala alldeles i början av självständigheten med den nuvarande presidentens pappa som mer marknads- kapitalist inriktad – och den nuvarande oppositionsledare – -nåja – en av de 5 oppositionsledarnas pappa Odinga som mer lutandes sig mot det forna östblocket, men bara lite.

Men vänster – höger skalan går inte att använda i politiken i Kenya. I stället är det stamtillhörigheten – eller stam och stam…. nationer är det egentligen fråga om. Det finns 68 olika språk i Kenya! Så en uppdelning av partisympatier efter vänster -höger skalan är inte aktuell. Istället handlar det om vilken folkgrupp man tillhör och vilka andra grupper man borde gå i koalition med för att kunna vinna valet.

Så oppositionen ska enas – välja mellan 5 äldre män som sin kandidat. Regeringskoalitionen har redan enats – och valt en .. just det … en äldre man.

Det finns inga kvinnliga presidentkandidater. Det fanns 1  vid förra valet. Hon vill bli guvernör nu istället.

Uppdatering; Nu är det åtminstone 4 politiska kandidater som “försvunnit” och sedan återfunnits. Gratis kampanj, säger kollegorna.

Han kom han pratade och han drog.

mexico

Männen skrev ivrigt om The Beast. Kvinnor undrade om hur man skulle ta sig till flygplatsen.

Obama var här. Män och kvinnor  såg olika saker. Som för det mesta.

Innan Obama kom så väsnades det lite här och var.

-“Ska han prata gay rättigheter så kastar vi ruttna ägg på honom!” lovade några parlamentariker.

-“Kommer han inte till vårt universitet så ska nakna kvinnor kissa på det träd han planterade 2006 och flera studenter ska ta livet av sig!” hotade en studentledare på Nairobi University.

Liberala Partiet var skränigast – “5000 nakna män och kvinnor ska demonstrera i protest mot att Obama främjar gay rättigheter!”

Av allt detta blev det intet. Absolut intet. Inte ett ruttet ägg. Inte en trädkissning. Bara ett oerhört lugn när bilar höll sig borta från gatorna – de skulle ju ändå vara avstängda. En bekant ville vara säker på att komma med sitt flyg så hon bokade en taxi 7 timmar innan flyget skulle gå. Hon var på flygplatsen efter 50 minuter. 2 timmar innan incheckningen öppnade.

Sedan for han. Det blev tomt.

-“Visst var det ett bra tal?” frågade folk lite försiktigt om talet till 3000 selfiande åskådare.

Det var inte illa. Men det var oerhört balanserat – nästan så att han skulle ha behövt ett parasoll för att inte vingla på balans-linan. Inte kritisera – men när kritsera börja med att säga att “vi har själva varit där i USA“.

Inte såra. Inte angripa. Bara när han pratade kvinnors och flickors rättigheter eldade han upp sig. Lite. Men det är en ofarlig fråga att elda upp sig om.

Och nu?

Tomt.

Tills påven kommer i november.

Men han är ju inte kenyan.