Spekulationshysteri

Det smäller en rejäl bomb – eller två i Oslo. Vips börjar spekulationerna – vem vill skada Norge?
– Muhammedteckningarna! Gastar man i Sky News.
Eehh.. Men det var ju i Danmark.
– Men Verdens Gang har ju publicerat teckningarna och deras kontor ligger ju nära regeringsbyggnaden! Gastar en pa Twitter.
Eeeehh… Det var Magazinet som publicerade teckningarna i Norge.
– Al Quaida! De har hotat Norge 2007! utropar nästa.
Eeehhhhhh.. Varför vänta till 2011 då?

Det verkar finnas en drivkraft att se Al Quaida i allt. Sa mycket al Quaida träd så man inte ser skogen. Norge befinner sig i krig i Afghanistan och i Libyen. Där finns ett mycket starkare motiv än enskilda islamister som inte gillar karikatyrer. Libyen har ju tidigare arrangerat attacker i andra stater. Men stater som anfaller stater är inte lika snabbt att tänka på som om den muslimske grannen sitter och snickrar på en bomb i köket. Sverigedemokratiskt och Framskrittsparti-tänkande om invandrare som ett hot mot tryggheten får snabbare genomslag än tanken om Norge som ett krigförande land och vilka konsekvenser detta kan ha. För inte är det väl så att krig bara förs på bortaplan?

Strax efteråt kliver en lång, ljus man i polisuniform ut mot ett sommarläger som socialdemokratisk ungdom driver. Det finns ett samband, säger polisens talesman.
Ja- ett muslimskt samband, muttrar reptilhjärnorna, missandes gärningsmannabeskrivningen. Varför rusar inte tankarna mot en UNA-bombare? En rättshaverist som vill hämnas på det system han lever i? varför ska det tänkas “muslimer” direkt?
Samma fälla klev jag in i. Libyen. Ångrar min egen hysteri.

En sista fundering innan sömnen. De som rusar runt “politiskt korrekt” och andra SD sajter- och som var så snabba att rusa in på muslimspåret- och så visar det dig vara en av dem själva, en Internet- kommentator som avskyr muslimer – leder det då till nån sorts eftertanke?

“Ni kan väl flyga runt lite!”

Svenska plan i Libyenkriget flyger runt och tar foton på Libyens luftförsvar. För det får man väldigt mycket beröm från Nato. Duktiga fotografer, typ. Borde inte sånt kunna skötas av satelliter? Eller så görs det redan medan svenskarna får känna sig duktiga. Flyg runt lite, typ.

Stackars Jansson….

Sverigedemokraterna skickar fram förre partiledaren Mikael Jansson med den otacksamma uppgiften att blunda offentligt inför vad som pågår i Libyen och försöka övertyga sig själv och andra att Ghsdaffis regim och rebellerna är lika goda kålsupare. Så helt plötsligt blev SD så kunniga i Libyens inrikespolitik att värnandet om civila liv blev “en kommande klanstrid”.

Han tyckte också det var fel att ta ställning i en konflikt genom ett ensidigt bombardemang. Där hänger jag inte riktigt med. Menar han att man skulle bomba bägge sidorna? Eller att det är omvärlden som bombar ensidigt? Som om regimen inte skulle ha bombat, eller?

Stackars Jansson – hur göra nåt vettigt av “men det är ju ett arabland – låt dom fortsätta mosa varandra”- partiåsikten (inhöljd i “ge mer pengar till UNHCR”).

Och om man kopplar av autopiloten..

…så upptäcker man att det finns ett till alternativ…
Federley vill att Sverige går till handling och kliver in i NATO – eller att detta ska diskuteras i alla fall, istället för att prata om fred och frihet och demokrati och sedan inte göra något.
Han identifierar problemet – Sveriges velighet inför beslut.
Men hans lösningar hamnar snett – det går att göra militära insatser u t a n att vara med i NATO. se Afghanistan.
Hans egentliga syfte är att tala för medlemskap i NATO – och använda Libyen som ursäkt. Sådär lagom maskerat.
Centerpartiet – de nya folkpartisterna,

Detta standiga “antingen eller”…

Sverigedemokraterna fortsatter harva pa i sitt antingen-eller land, skapandes motsattningar mellan humanitara insatser och skydd av civilbefolkningen. Det ar absolut inget som sager att man inte kan gora bade och inte behova valja a la Sverigedemokraterna. Nu forsoker Bjorn Soder fa det att framsta som att det handlar om bomber eller mat, nar det vid en enkel koll pa Sidas hemsida visar det sig att redan 7 mars svarade Sida pa en FN appell om insatser med 50 miljoner kronor. Mer lar komma.
En uppdatering fran SDs sida innan de skriver insandare vore ju bra… och ibland lonar det sig att koppla fran autopiloten.

När verkligheten kommer ikapp politiken

Jan Björklund vill ändra på vapenexportreglerna. Ingen försäljning till diktaturer- bara till demokratier och wannabee-demokratier.
Något som länge varit ett krav från många kritiker till den generösa vapenförsäljningen från Sverige. Svaret har varit – riksdagen har beslutat, och det finns en nämnd som sköter detta och det finns en politisk bevakning av detta och hur dessa politiker tycker, tänker och röstar är sekretessbelagt. Med andra ord ” vi har kontroll på detta”. Och nu visar det sig att de stater som prövats och godkänts nu inte tvekar att använda sig av dessa vapen mot människor som använder sig av rätten att uttrycka sina åsikter.
Nu har verkligheten kommit ikapp Jan Björklund. Det krävdes ett Tunisien, Libyen, Bahrain för detta.

För mycket dataspelande i CUF?

För något år sedan ville förre MUF ordföranden Wykman skicka svensk militär i en fritagningsattack av Daawit Isaak i Eritrea. nu är det CUFs tur att tänka sig att det tusental soldater som finns i Nordic Battle Group skulle kunna få stopp på Ghadaffis härjande i Libyen.
Det är i dom här lägena Bildt kan visa en styrka han innehar – ett milt snett tycka synd om leende- när stolligheter presenteras. Verklighetsuppfattningen hos CUF verkar begränsad. Analysförmågan om EU och Libyens gemensamma förehavanden är också begränsad. Libyen har varit EUs portvakt under de senaste åren. Varför skulle samma EU med den cyniska syn man haft – håll asylsökande borta så är vi glada och sälj olja och så ler vi mot dig – nu helt plötsligt få omsorg om mänskliga rättigheter och gå till attack?