Inte förvånad

Sverigedemokraterna ber sina medlemmar knipa käft om Utöya och den norske högerextreme terroristen. Terroristen som skrev saker och ting på nätet som sverigedemokrater skriver utan att tveka. Skillnaden är att terroristen också ägnade sig åt terror. De sverigedemokratiska orden är den terror de åstadkommer. Flitigt framåt ända över sina tangentbord, letandes artiklar som de kan kommentera med sina upprepade fraser.
Och så kommer uppmaningen – knip käft!
Hur ska en vars vardag består av att muttra mantran helt plötsligt sluta göra det?

Ett förslag till SD- öppna ett intranät för medlemmarna – så kan de muttra invärtes och känna sig nöjda med det.

Advertisements

Hur kan man vara olika när man är lika?

Sverigedemokraterna ska nog vara tysta nu, ges i råd av statsvetare. Ändå bubblar de upp här och där. De som inte kan låta bli att babbla om det som de kallar för det förändrade samhället som leder fram till knäppgökar tar till våld. Det är ungefär lika smart som att säga att AFA tar till våld för att sverigedemokrater finns. Terroristens idéer om vad han vill motverka skiljer sig inte mycket från vad sverigedemokrater försöker motverka. Det är medlen som skiljer sig åt. Sverigedemokrater vill förändra samhället främst via parlamentarisk väg. Ingen anklagar dem för samröre med terroristens våldstankar. Men åsiktsmässigt är partiet lika förvirrat i sitt försök till logiskt tänkande och drar sig inte för att medvetet feltolka statistik. Så vad händer nu? De som lockas till SD för att “nån måste säga till ordentligt” får nu slicka sina sår och söka sig vidare. De som proteströstade på Sd kommer att ta sig en funderare. Resten kommer nog bara att vara tysta. Ett tag.

Nu börjar slingringen

Jimmy Åkesson håller inte med den lokale sd polityr RB som skyller den norske terroristens dåd ökad invandring och “islamisering” av samhället. Jimmy tror att detta är ett enskilt fall av dåligt tyckande i partiet.
Ohoppsan.
Partiet bygger ju på just dessa idéer. Minns SD:s valkampanjsfilm där burka klädda damer rusade förbi haltande pensionärer.
Så varför ska Jimmy just nu fjärma sig ifrån det partiet bygger på? Det ger inte mer stöd för SD. Ju mer han låtsas vara “vanlig politiker” – ju mer tappar partiet i opinionsmätningar. (i och för sig är ju detta bra… Att partiet tappar)
Men han har nog noterat att SD är omnämnt som något att lite på i terroristens manifest. Där även f ö folkpartiet ses som ett parti som inte riktigt är ett hot, utan i nån sorts temporärt tillstånd, enligt terroristen. även Jimmy fattar att an behöver göra allt han kan för att fjärma partiet från terroristen, även om denne just har haft en hel del kontakter med just Jimmys partimedlemmar.

En ensam dåre i en trupp av påhejare

När högerextrema gör sig skyldiga till terror – så tenderar de att beskrivas som störda individer. Skytten i Malmö. Lasermannen. Una-bombaren. När enskilda islamister gör sig skyldiga till terrordåd, så kallas de “organiserade”. Den organiseringen består av samma sorts organisering som de högerextrema finns i. Ett nätverk av stödjande utropare, varnande på olika nätsajter för de faror de ser och som skrämmer dem och de människor de hatar.
Så långt finns likheten. En bit på väg. Men sedan tar det stopp. Malandet om den islamistiska organiserade terrorn fortsätter medan den högerextreme sakta glider in i rollen “den ensamme tyste dåren”.
Men omgivningen? Stödtrupperna? Medhatarna? Ska de ta in något av detta vansinniga mördande i sina reflektioner? Eller är det hata as usual som gäller? När ska hatarkommentatörerna börja inse att de kan elda på en enskild dåre med sitt stöd till myter om “frågor som inte får diskuteras” (när invandring i verkligheten är en av de mest diskuterade frågorna….)
För när alla muslimer görs skyldiga till en individs enskilda handlingar – är det inte läge för de som använder sig av denna tanke, att då faktiskt ta på sig ansvar för skotten på Utöya?
Dagen efter skriver Anna Lena Lodenius om hur man ska hitta de ensamma farliga männen i skaran av de som tycker sig ha sanningen om vad Sverige eller Norge behöver. Skaran som ser en våldtäkt som begås av en svensk som en fyllegrej – och en som begås av en invandrare som en kulturellt betingad livsstil. Skaran som säger att antalet våldtäkter i Sverige är näst högst i världen efter Lesotho- utan att på nåt sätt bry sig om hur statistiken är formad. Skaran som säger att man inre får diskutera invandring i Sverige – när de befinner sig mitt i debatten om densamma.
Jo, skaran har ett ansvar. Det borde i skaran finnas varningssignaler som ljuder när en knäppgök börjar planera. Eller så märks det helt enkelt inte. I mörkret är alla skugggor grå.

Det finns de som påstår att ABB inte kan ha blivit påverkad av sin omgivning. Deras argument bemöts skickligt här.